Debatten om en ny svensk reglering av spelmarknaden pågår för fullt. De flesta inom spelbranschen är överens om att kartan kommer att ritas om inom loppet av två till tre år. Det dyker fortfarande upp nya casinon och spelsidor på nätet – nu senast Kaboo och Instacasino. Frågan är hur länge till festen varar och hur många av dessa kommer att överleva den kommande regleringen. Det är rätt många faktorer som pekar på att det inte dröjer länge tills ett nytt regelverk ser ljuset. I denna artikel lyfter vi fram några av dessa.
Innan vi drar igång, vill vi summera upp allt det som är bra med att låta utländska bolag få en spellicens i Sverige:
- Hög konkurrens samt bättre regler kring maximalt tillåten vinståterbetalning gör att spelbolagen blir tvungna att jobba effektivt, vilket gör att endast seriösa aktörer stannar kvar;
- Spelare får därmed bättre villkor och erbjudanden på grund av högre konkurrens. Det blir i alla fall bättre än det som man idag får av spelbolag med svensk licens;
- Bra reglering stoppar vilseledande marknadsföring;
- En betydande del av vinsten kommer att stanna i Sverige;
- Spelproblemen kommer att minska på grund av ett centraliserat verktyg för ansvarsfullt spelande;
- Sverige får fler arbetsplatser.
Nu över till faktorerna som gör att den nya regleringen känns nära:
Nuvarande reglering gynnar inte bolag med licens
Idag är det så att de riktiga svenska spelbolagen – de som har fått sin licens i Sverige – har inga möjligheter att konkurrera med de utländska. Det går såklart att diskutera huruvida effektivt bolagen med svensk licens bedriver sin verksamhet. Postkodlotteriet hamnar i fokus rätt ofta när det skrivs om hur ”effektiva” svenska spelbolagen är. Vad man än tycker om detta bolag med rötter i Holland och dess affärsidé, går det ändå kring 30% av deras omsättning till välgörenheten.
Det är utan tvekan så att det inte skulle skada med att ha en bättre översyn över kostnader av spelbolag med svensk licens. Det påverkar dock inte på något sätt det faktum att de har det svårt att tävla mot all konkurrens som kommer från utlandet. Å ena sidan beror det på att vissa spelformer såsom casino på nätet inte ens får förekomma i utbudet enligt nuvarande licensreglerna. Å andra sidan handlar det om gränserna som sätts på vad du som spelare maximalt får satsa och vinna. Ett känt exempel är Trisslott som måste ha en återbetalning på max 49 procent enligt lag.
Skatteintäkter från spel går inte dit de ska
Spelreklam ökar med varje månad. Det är enorma summor som utländska spelbolag sätter på sin marknadsföring. 2014 ökade kostnader för spelreklam i Sverige för utländska spelbolag med hela 50% – till 2,6 miljarder kronor.
Antingen i år eller nästa år kommer Aftonbladet, Expressen och svenska TV-kanaler få in mer pengar i reklamintäkter från utländska spelbolag än vad vinsten efter skatt som det statliga bolaget Svenska Spel uppvisar.
Det betyder egentligen att pengar som annars kunde ha öronmärkas till idrottsverksamhet, pensioner och användas för att rädda fler flyktingar, går till att betala löner till journalister i Stockholm och svenska expats på Malta. Det räcker med att besöka aftonbladet.se för att få en tydlig bild över hur stor andel av deras reklamintäkter kommer från spel.
Antal spelmissbrukare i Sverige ökar
Det är väl bara logiskt att spelberoendet ökar. I och med att det inte finns några större begränsningar gällande spelreklam, är det allt fler som råkar illa ut. Tyvärr verkar kunskaper om vad spelberoende är vara begränsade. Ett bra bevis på det är att Jimmie Åkesson som enligt en rad artiklar 2014 spelat en del på casinon online, har öppet erkänt att han inte känner till vad spelberoende innebär.
Så kan det gå om stora medier marknadsför spelbolag utan att bry sig om ansvarsfullt spelande och utan att ha några krav på sig gällande varningstexter och andra begränsningar som en sådan reklam egentligen borde inkludera.
Det sammanlagda antalet spelmissbrukare och riskspelare i Sverige uppskattas till över 500000, vilket säkert är högre. Ingen egentligen verkar speciellt intresserad av att satsa pengar på forskning kring spelrelaterade frågor. Det gör det svårt att vara säker på att dessa siffror verkligen ger en realistisk bild. En gissning vi vågar göra är att 10% av hela vuxna befolkningen har någon gång i sitt liv haft spelproblem.
Stora spelbolag har inget emot en reglering – på egna villkor
Det finns i skrivande stund över 100 olika casinon på nätet som erbjuder spel till svenska kunder. De flesta av dessa får in merparten av sina intäkter från NetEnt-spelautomater. NetEnt är ett börsnoterat företag med ett marknadsvärde på 15 miljarder kronor. Dess aktievärde har ökat från 90 kronor till 400 kronor sedan 2013. Spelbolag som är störst på börsen heter Unibet och Betsson.
Tillsammans med PAF, Betfair och Bonnier Gaming har dessa bildat branschföreningen BOS. Numera är det ett tjugotal bolag som är på ett eller annat sätt affilierade med denna organisation. Trots det att det inte skrivs ut tydligt vad målet med BOS är, framstår det ganska naturligt att den har som sitt syfte att få fram en reglering som mest gynnar just branschens största aktörer.
Med andra ord verkar branschen ha förstått att ändringarna förr eller senare kommer. Danmark var det första landet i Norden som har reglerat marknaden 2012. Enligt David Sundén på Folkhälsomyndigheten är det Danmark Sverige bör ta efter. Hans rapport ”En ny giv?” är ett måste för alla er som är intresserade av spelbranschen.
Frågan är om stora aktörer verkligen håller med David. Det går nämligen inte så bra i Danmark för en del spelbolag efter den nya regleringen. Betsson.dk stängdes exempelvis ner och alla kunder flyttades till Betsafe.dk 2013. Ladbrokes stängde ner sin verksamhet i Danmark i juli 2015. Erik Bäcklund på Unibet menar att en licens likt en dansk ändå vore bra då spelbolagen får behålla sina huvudkontor på Malta. Frågan är om en sådan lösning är bäst även för svenska spelare och svenska staten.
